Genuin glädje

Kanske ett annorlunda ämne, men jag känner att jag var tvungen att skriva om det. Härom dagen fick jag känna på känslan att bli riktigt genuint glad för en annan persons skull. Det fick mig också att ta mig en funderare över hur ofta, eller sällan, vi faktiskt upplever den känslan: genuin glädje för någon annan.

Karma

Utan att gå in på detaljer, så var en av sidoeffekten av att få bli så här glad, att jag blev påmind om hur mycket jag faktiskt tror på att universum levererar. Det är något jag ofta säger, jag nästan ”strösslar” meningar som; det händer när det är dags, allt har sin tid, vi får det vi ska ha … och så vidare 🙂 det är något jag själv upplever och ett tankesätt jag väljer att behålla. Kan låta banalt men nu fick jag verkligen se det på nära håll.

Känslan

Hur vet man då när man är genuint glad för en annan? När min vän berättade vad som hänt så överväldigades jag av en varm (kokhet) känsla i kroppen, tårarna började rinna och allt hår stod rakt ut på kroppen 😀 Detta tolkar jag som att jag blev RIKTIGT glad. Men vad vet jag? Det kanske känns annorlunda för dig?

När?

När fick du bli så glad för någon annans skull? Jag minns faktiskt inte själv. För övrigt så är jag en rätt så blödig typ som gråter när jag ser till exempel idrottsmän prestera riktigt bra eller när någon vinner på triss. Då gråter jag för att jag blir så glad för deras skull, men det går över efter en stund. Den här gången så går det inte över, jag går omkring och flinar så fort jag tänker på min vän. Det är en härlig känsla att veta att en människa som förtjänar allt gott, nu har fått en riktigt stor skopa av just gott!