Har du tänkt på hur många olika vägval du gör varje dag? Varför du gör som du gör, eller varför du inte gör något alls? På hur alla dessa val faktiskt påverkar dig i både stort och smått? Ibland förundras jag över hur lätt ansvaret skjuts över på andra i omgivningen, för saker som man faktiskt, omedvetet, valt själv.
Lägg märke till dina vägval
Sen jag började reflektera och bli mer medveten om vilka val jag gör, så har jag upptäckt att det fått mig att inse hur mycket jag faktiskt kan styra över i tillvaron. Det har alltid varit en sport för mig att inte gå tillbaka i samma fotspår, oavsett om det så bara gäller en tur till affären, det har jag nytta av här! Tanken här har alltid varit att jag kanske ser nåt nytt om jag väljer en annan väg. Men jag måste även erkänna att mina alternativ börjar minska nu när det gäller att hitta nya vägar till kontoret. Därför blir det ganska långt vissa dagar.
Eget ansvar
Min poäng med det här inlägget är hur viktigt det är att ta sitt eget ansvar. Varför? Jo för att ju mera du tränar på att ta ansvar för dina egna beslut, desto lättare blir det faktiskt att göra vägval. Om du inte låter dig påverkas eller styras av andra och deras åsikter så är det mycket lättare att se dina egna alternativ. Som du faktiskt har.
Vi är alla ytterst ansvariga för vår egen lycka.
Ett exempel då:
Eftersom jag genom åren stött på ett stort antal människor som inte varit nöjda med till exempel sin arbetssituation, så har det känts naturligt för mig att fråga:
- Vad gjorde du senast aktivt för att förändra din situation?
- Vilka personer i din omgivning vet hur du känner?
- Hur vill du att din situation ska se ut?
- Vad behöver du för att ta dig dit?
Inte allt för komplicerade frågor kan man tycka, men ledsamt nog blir svaren (eller motfrågorna) ofta:
- ? Hur menar du?
- Ingen! Det lönar sig inte att gnälla…
- Jag vet inte.
- Vad menar du?
Låter det bekant?
Jag skrev tidigare om trivsel på jobbet och aktiva val. Kom ihåg att även att inte göra något åt sin situation är ett aktivt val.
Hur ställer du dig till mitt resonemang?
För många år sedan tröttnade jag på att förvänta mig att andra skulle ta ansvar för min tillvaro. Vi kan kanske säga att jag upptäckte att ingen hade tid att ägna sig åt mig!!! Nu så här i efterhand så kan jag le lite åt mig själv. För egentligen; har inte alla fullt upp med sig själva och sin egen lycka? Eller? Eller spenderar vi merparten av vår tid att prata om vad vi inte har? Vad ingen annan (partner, förälder eller arbetsgivare) har gett oss.
Jag har i alla fall valt!
Och insett att mina val den senaste tiden verkligen har gjort att jag är tvungen att ta mitt ansvar … för ingen bokar kundmöten åt mig, ingen nätverkar åt mig, ingen sätter in pengar på mitt konto, ingen sitter och skräddarsyr work shops åt mina kunder för mig!
Vilken tur jag har 😀 för hur skrämmande min väg än må vara ibland, så vinner alltid det faktum att jag är så lyckligt lottad att jag får göra precis det jag vill.
Varm kram,
Carina
